Väldigt många av Sveriges alla Budget och skuldrådgivare jobbar ensamma. Många har dessutom delade tjänster där man kombinerar Budgetrådgivning med konsumentvägledning, dödsbohandläggning eller som socialsekreterare med ansvar för försörjningsstöd.
Det kan många gånger vara kämpigt att vara ensam i en kommun
Väldigt många av Sveriges alla Budget och skuldrådgivare jobbar ensamma. Många har dessutom delade tjänster där man kombinerar Budgetrådgivning med konsumentvägledning, dödsbohandläggning eller som socialsekreterare med ansvar för försörjningsstöd.
Det kan många gånger vara kämpigt att vara ensam i en kommun, om man har en delad stol så kan det vara svårt att prioritera budget och skuldrådgivning framför exempelvis ett akut behov av försörjningsstöd eller en upprörd konsument som måste få hjälp. Det finns stora fördelar med att vara flera Budget – och Skuldrådgivare i en kommun. När man behöver diskutera ett ärende kan man snabbt ta det med sin/sina kollegor, man blir mindre känslig om någon är frånvarande en period, det är lätt att täcka upp för varandra kortare perioder. Man kan också specialisera sig mera, om någon är bra på att arbeta förebyggande eller att hantera budgetfrågor så är det enklare att utveckla dessa sidor än om man är ensam.
Trots allt så är det en realitet att många jobbar ensamma och kommer att fortsätta jobba ensamma så vad kan man då göra för att underlätta för dessa?
I många län/regioner så finns det nätverk av Budget- och Skuldrådgivare. Det ser väldigt olika ut hur ofta man träffas och vilket innehåll träffarna brukar ha men man brukar alltid ha tid för att diskutera ärenden och även sin arbetssituation, arbetsbelastning och arbetsledning. Detta är mycket värdefullt för alla men särskilt för de som jobbar ensamma. Det är viktigt att vi som jobbar är uppmärksamma och bjuder in till dessa träffar och att chefer tillåter att Budget- och Skuldrådgivarna deltar.
BUS-föreningen, Sveriges budget och skuldrådgivares förening, arrangerar också träffar. Här måste man vara medlem i BUS-föreningen för att få delta. Dessa träffar är i form av temadagar och regionsträffar. Temadagarna är mer av föreläsningstyp, medan regionträffarna mer liknar nätverksträffarna fast med betydligt fler deltagare. Det brukar vara väldigt intressanta program och dessutom gott om tid för att träffa kollegor och knyta kontakter.
Ett annat sätt att stötta de som jobbar själva är att erbjuda ett mentorsskap. Konsumentverket erbjöd tidigare att förmedla mentorer till de som ville ha en och det är bra, men man upplever att det finns ett visst motstånd till att kontakta någon som man aldrig träffat. Ett alternativ här är att erbjuda nya busare att stötta dem i mentorsskap vid nätverksträffar eller regionträffar.
Vad tänker ni runt ensamarbetare? Hur tycker ni att man kan stötta denna rätt stora del av yrkeskåren?
Följ mig på LinkedIn för fler diskussioner!
Peter Hedström Utveckling AB 
Lämna en kommentar